Striden om den undanhållna inspelningen

SVT:s Uppdrag gransknings ansvarige utgivare Axel Björklund kritiserar SR i Expressen Kultur för att i sex år ha hållit inne en ljudinspelning. Inspelningen rör Försvarsmaktens utsläpp av giftigt brandskum. SR:s utgivare Hanna Toll, Sabina Schatzl och Daniel Värjö svarar att publicering kunde innebära olovlig avlyssning och att man gjort en avvägning mot allmänintresset. De välkomnar en bred publicistisk debatt om avvägningen, enligt Expressen Kultur (oktober 2026).

Debattartikel om journalisters partiskhet

Den 12 oktober 2026 publicerade VLT debattartikeln ”Får journalister ifrågasättas?”. Artikeln kritiserar journalister på SR, SVT och TV4 för partiskhet. Som exempel nämns en SR-intervju med Carl-Oskar Bohlin (M). Enligt VLT (12 oktober 2026) ifrågasätts därmed journalisters opartiskhet i public service.

”Dubbla måttstockar” – fallet Mårten Arndtzén

Kulturjournalisten Mårten Arndtzén fick bevakningsbegränsningar fram till valet, enligt flera medier hösten 2026. Han fick inte vara programledare för Kulturnytt eller valkommentator. Orsaken var inlägg på X där han stödde kulturminister Parisa Liljestrands (M) hårda ord till filmbranschen samt en länk till en ledartext om Tidöregeringens rättspolitik. Enligt SR:s kulturchef Peter O Nilsson vägdes även hans samlade Israel-Gaza-engagemang in, rapporterar GP.

Kritik om olika behandling av SR-journalister

Kritik har kommit från både höger och vänster om att SR tillämpar dubbla måttstockar. Cecilia Uddén och andra profilerade SR-reportrar skrev under det Israel-kritiska GAD-uppropet i somras, där ordet folkmord förekom, utan konsekvenser. Fokus, Världen idag, SvD:s Anders Q Björkman och Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson hör till kritikerna, enligt GP. Emanuel Karlsten i GP har pekat på att SR har 40 ansvariga utgivare, vilket han kallar ”40 olika måttstockar”.

SR:s svar: olika kontext och premisser

SR:s programdirektör Sofia Wadensjö Karén svarade i Expressen (Kulturdebatt) att fallen har ”helt olika kontext och premisser”. Hon menade att det är ”att förenkla intill populismens gräns” att göra det till en höger-vänsterfråga. Enligt Medieakademins Förtroendebarometer uppfattar 35 procent av svenskarna SR som vänstervridet på nyhetsplats, medan 64 procent ser dem som neutrala.

Nedlagd podd väcker debatt

SR lägger ner ”Fråga Agnes Wold” vid årsskiftet 2026/2027, trots cirka 120 000 lyssnare. SR säger att vetenskapsutbudet görs om, men medger att debatten kring Wolds uttalanden i transfrågan flyttat fokus. Wold kallar beslutet felaktigt och säger sig vara ”fylld av vrede”. Cilla Benkö förnekar att debatten låg bakom, vilket kritiker ifrågasatt, enligt Expressen, GP, DN och Aftonbladet (25–26 september 2026).

Wolds egna ord om begränsningar

Agnes Wold säger till News55 (12 oktober 2026) att SR efter drev mot henne begränsade poddens ämnen. Hon hävdar att SR förbjöd frågor om homosexualitet och transsexualitet. Wold anklagar SR för att ha ”vekat ned sig för ett litet fåtal” och för att kränka äldre lyssnare. Ledarskribenter i Barometern/Smålandsposten (2–4 oktober 2026) menar att SR ”ger mobben rätt”.

Opartiskhetsgranskning under nya sändningstillstånd

Under de nya sändningstillstånden ska SR och SVT själva granska sin opartiskhet. Frågan har drivits av Sverigedemokraterna (SD). SR:s Medierna behandlade ämnet den 10 oktober 2026. Granskningen innebär att public service-bolagen får ett utökat ansvar att internt följa upp opartiskheten.

Förtroendebarometern: delade uppfattningar om SR

Medieakademins Förtroendebarometer visar att 35 procent av svenskarna uppfattar SR som vänstervridet på nyhetsplats. Samtidigt ser 64 procent SR som neutrala. Siffrorna illustrerar en splittrad bild av public service opartiskhet. Undersökningen är en av flera indikatorer som används i den pågående debatten.

Publicistisk avvägning: allmänintresse mot laglighet

Konflikten om den undanhållna inspelningen kretsar kring en publicistisk avvägning. SR:s utgivare menar att publicering kunde innebära olovlig avlyssning, vilket är ett brott. De säger sig ha vägt det mot allmänintresset av att offentliggöra uppgifterna om giftigt brandskum. Axel Björklund på Uppdrag granskning anser att SR borde ha publicerat, enligt Expressen Kultur.

Varför trendar SR just nu?

Trenden drivs i första hand av den färska publicistiska konflikten om den undanhållna inspelningen. Den förstärks av den bredare opartiskhets- och ”dubbla måttstockar”-debatten. Nedläggningen av Agnes Wolds podd och den nya opartiskhetsgranskningen bidrar också till att hålla SR i mediernas fokus. Tillsammans skapar dessa spår en kritisk massa av uppmärksamhet kring public service.

SVT:s och SR:s roller i public service

SVT och SR är båda public service-bolag med särskilda sändningstillstånd. Uppdrag granskning är SVT:s granskande program, medan SR ansvarar för radio och närliggande digitala tjänster. Konflikten dem emellan är ovanlig eftersom båda verkar under liknande publicistiska regelverk. Den visar på skillnader i bedömningar av när en inspelning kan publiceras.

Vad är olovlig avlyssning?

Olovlig avlyssning är ett brott som innebär att någon i hemlighet tar del av ett samtal eller en kommunikation utan att vara behörig. SR:s utgivare menar att publicering av den aktuella ljudinspelningen skulle kunna innebära just detta. Därför avstod man, enligt deras svar i Expressen Kultur. Kritiker menar att rädslan för lagliga konsekvenser inte borde ha stoppat en publicering av allmänintresse.

GAD-uppropet och dess betydelse

GAD-uppropet var ett Israel-kritiskt initiativ som flera SR-reportrar, däribland Cecilia Uddén, skrev under sommaren 2026. I uppropet förekom ordet folkmord, vilket gjorde att kritiker ifrågasatte varför just dessa reportrar inte fick konsekvenser. Detta har blivit en symbol för debatten om dubbla måttstockar. SR har inte kommenterat enskilda personers agerande offentligt i detalj.

Ansvariga utgivare och publicistiskt ansvar

SR har enligt Emanuel Karlsten 40 ansvariga utgivare, vilket han menar leder till ”40 olika måttstockar”. Varje utgivare ansvarar för sitt område och kan fatta olika beslut i liknande fall. Detta system är tänkt att säkerställa publicistiskt ansvar men kan också skapa inkonsekvens. Debattörer har pekat på att det försvårar en enhetlig linje.

Kritik från både höger och vänster

Kritiken mot SR:s hantering av Arndtzén och GAD-uppropet kommer från både höger- och vänsterhåll. Fokus och Världen idag har varit kritiska från höger, medan Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson kritiserat från vänster. Det visar att frågan inte enkelt kan placeras på en höger-vänsterskala. SR:s programdirektör avvisar just den förenklingen.

Nedläggningens ekonomi och tittarsiffror

Trots cirka 120 000 lyssnare läggs ”Fråga Agnes Wold” ner vid årsskiftet 2026/2027. SR säger att vetenskapsutbudet görs om, vilket kan innebära en omprioritering av resurser. Wold menar att beslutet är felaktigt och att SR kränker äldre lyssnare. Kritiker har ifrågasatt om den verkliga orsaken är kontroverserna kring Wolds uttalanden.

Opartiskhetsgranskningens bakgrund

SD har drivit igenom att SR och SVT själva ska granska sin opartiskhet under de nya sändningstillstånden. Detta behandlades i SR:s Medierna den 10 oktober 2026. Granskningen kan ses som ett svar på en långvarig debatt om public service-bolagens politiska balans. Hur granskningen kommer att gå till i praktiken är ännu inte klarlagt.

Vad händer härnäst?

Den publicistiska debatten om SR lär fortsätta eftersom flera av frågorna är olösta. Den undanhållna inspelningen kan bli föremål för ytterligare granskning, och opartiskhetsprocessen väntas pågå under överskådlig tid. Nedläggningen av Wolds podd väcker fortsatt debatt vid årsskiftet. Trenden kring SR kan därför bestå under hösten och vintern 2026.